2015
Gick in i Vecka 15 i Onsdags. Tiden går snabbt, och jag känner mig trots det inte gravid fastän jag har haft och fortfarande har en hel del symtom.
Brösten ömmar varje dag, magen är stor (men vet inte om det är all mat och godis för 4kg har jag gått upp iaf) dvs stor aptit och humöret/måendet sviktar + illamående morgon och kväll.
Ultraljud är först om 5 veckor, så då hoppas man på att allt ser bra ut. Så mina tidigare orostankar försvinner.
Jobbar för övrigt idag. Skönt. Jag önskar det var jobbdagar endast dessa dagar men nix, ännu mer ledighet.
Känner mig less på ledigheter.
Annars så har jag en knackig period just nu. .
Det är så otroligt mycket som händer just nu. Vilket inte är så konstigt. Jag är gravid, kroppen är gravid. Otroligt mycket händer inom mig och man förstår det inte alltid förrän man sätter sig ner och läser. Då förstår man, dels vad som händer inom en och varför man är som man är och reagerar som man gör som man i vanliga fall inte brukar bry sig om. Det är en sådan stor omställning. Först att flytta, och allt som skall skaffas, sedan allt som skall skaffas till bebis och under tiden mår man skit för att man har hormoner som gör en till en kärring rent ut sagt och man lider varje dag för att man tänker "- jaha, vad kommer jag störa mig på idag då?".
För det är det som är det största problemet nu. Jag ser bara problem och gnäller på allt och är känslig för precis allt. Hugger, gnäller, och jag vill egentligen bara helt ärligt åka bort, själv och vara för mig själv.
Vara arg, gråta när jag vill, skrika rätt ut, gnälla, tjura, och vara en kärring - mot mig själv.
Hej dramatiska kvinna. Life of a pregnant woman called: ------> Angelica.
Välkommen till min verklighet och livet som gravid!
Ha en bra dag. Puss och kram.
